onsdag 1 april 2009

Det ska böjas i tid


Istället för att visa er massvis med bilder på konstverk (dom som jag tog blev nämligen inte speciellt bra) tänkte jag introducera er till mottot "det ska böjas i tid" (dessa foton blev inte mycket bättre heller, men det är ju avsikten som räknas, eller hur!!?).

Från 3 till 16
Till gårdagens vernissage på mitt jobb hade många tagit sina barn med sig, vilket jag tycker är hur roligt som helst. Gillar inte "studsande" ungar (och de gillar inte mig heller för den delen) men jag måste säga att småttingarna igår var extremt väluppfostrade. De lekte, pekade, "ville ha", åt (inte bara godis, 5-årigen Klara smuttade på oliver, yes!!!), skrattade och kommenterade konstverken. Det är så det ska vara! Eller som sextonåringarna skulle säga: "Me love".
Erik, arbetskompisen Malenas son var yngst med sina tre år, Elena och Matilda äldst, de hade fyllt 16. Däremellan fanns Elly och Jocke, Alexandra, David, Erik, Karl och några till. Äldsta barnet var 20 men hon varken lekte eller åt ;-)

Så här ser dom ut - den kommande generationen konstvänner
Lägga upp några foton som bevis! Inga höjdarbilder direkt, men ni vet... adrenalinet sprutade och då är det inte så lätt att fokusera (fyndigt...) heller.

PS. Chefen Mats (den riktiga bossen alltså, inte mellanvarianten) har nu ett eget galleri på sitt rum. Så himla fint det blev! I år valde han en "specialare" från Simon Roderick och två tavlor från Michael Leitner. Totalt pryder nio (varav fem är mina datortavlor) konstverk hans väggar. Snyggt jobbat!!! (Se översta bilden)
Sorry, har inte hunnit med mina vanliga bloggrundor heller = inga kommentarer på mina favvo-bloggar. Siktar in mig på helgen där.
Imorgon är det nämligen en "outing" till. Hoppas jag hinner åtminstone med ett inlägg.DS

10 kommentarer:

Tesstamente sa...

Hehe, studsande ungar:-)

Jag och Irish har röstat och det blev ett enhälligt rungande JA för humoristisk kärleksroman.

Ingen press;-)

Mrs Bettan sa...

Duktig du som kommer ihpåg vad alla barn heter. Hoppas du kunde pränta in något hos de unga mänskorna.
Kramis MrsBettan

MaMalena sa...

Och det största barnet av dem alla heter... Beate! Du var verkligen glad som ett barn du med!

Och det har du all rätt till, jag småler hela tiden när jag tittar på mina icke hemfraktade tavlor!
/malena

anne sa...

Nog går det att få pli på den studsande varianten av barn också. Värre vore det nog med kattungar med ADHD (som vår) på en sådan tillställning! :)

Lena sa...

Vilka läckra tavlor du gjort!

Hahaha...så du gillar inte stuttsande ungar :D

Sv. Tack för de fina orden om min sons bilder. Han tecknar en hel del...han är en riktig estet...hahaha då han också sjunger, dansar och spelar teater :) Men han är inte vegitarian...hahaha som många av hans vänner.

De bilder han nu gjort ska finnas med i en rollspelsbok vilket han tycker är super kul. Jag har tänkt att grabben om han har tid ska få ilustrera bilder till ett bokmanus jag skrev för flera årsedan med hjälp av de två stora barnen. Det är inte riktigt klart så jag och Hanna ska göra det färdigt...hahaha en knasig historia för lite äldre barn och vuxna :D Har en roman som jag borde göra klart också...men du vet mycket man borde :)

När det gäller venisars...håller jag på att bearbeta mamma! Hon är super duktig att måla i olja men behärskar enligt mig även akvarell. Jag målar lite i olja själv också :)

Ha en go dag min vän, kram

Malin B sa...

Jaha, nu ser jag sambandet. "Inga kommentarer på mina favoritbloggar", nu vet jag vart jag INTE platsar eftersom jag har fått kommentarer! ;)
Äsch!
Studsande ungar, visst ÄR det skillnad på "mina barn och andras ungar".

Daniel sa...

Tjusiga tavlor


Vad e påbörjarbudet?

Kotteby sa...

Monaco GP is the shizzle...
=)

Ulrica sa...

Ungar är en klass för sig - och det visste man ju inte innan:). Min yngsta åt upp vår löjrom när vi vände ryggen till (som vi inte äter speciellt ofta:( ), sippade på mitt vin och vill helst äta hummer varje helg och inte bara på högtider.... Ja, så kan det vara:)

Snart dags för ett nytt uppdrag.... Tack för kommentaren och det var skitkul att få tummen upp - varför vara blygsam:)

Nettan sa...

Precis när jag börjat skriva ner alla uppgifter som Rob behövde på Nathis dator kom Christer hem då han pratat med en hacker på jobbet om datorn och tog med sig den.

Sorry ! Så nu slipper Rob lägga ner sina geniknölar och förklara vad jag ska göra !

Tack ändå !

kram